Inledning
Förebyggande Underhåll (FU) är definitivt inget nytt begrepp inom industrin. Det gjorde sitt intåg på riktigt i början av 90-talet, men hade även smygstartat tidigare.
Bakgrunden till detta blogginlägg är att vi varje vecka träffar Svensk Industri vilket är fantastiskt roligt. Vi vill sätta ett ännu tydligare fokus på FU och skapa insikt om båda sidorna på myntet. Vi är övertygade om vikten av detta för att Svensk Industri ska fortsätta ligga i framkant med sin konkurrenskraft. Med det sagt, så ser vi samtidigt att det fortfarande i stora delar av Asset-intensiva företag är en stor outnyttjad potential.

Driften ska fungera problemfritt i alla miljöer och samtidigt vara ett kostnadseffektivt underhåll.
Ena sidan av myntet är att FU är en betydande förutsättning för tillgängligheten på anläggningen, eftersom syftet med förebyggande underhåll är att förebygga fel och undvika oplanerade stopp och haverier. Det är en given förutsättning för företag som satsar på att reducera produktion- och underhållskostnader samt öka tillgängligheten på anläggningen. Det har också en positiv påverkan på MTTF (Mean Time To Failure), det vill säga tiden mellan funktionsfel. Det är en förutsättning för högre grad av tillgänglighet och reducering av produktions- och underhållskostnader.
Andra sidan på myntet är att de FU och FU-ronder som blir upplagda när en anläggning tas i drift, ofta blir ett fundament som man sedan förändrar väldigt lite för att effektivisera sitt underhåll. Upplägget av FU styrs ofta utifrån rekommendationer av tillverkarna av utrustningen och detta är samtidigt kopplat till den garanti som ska gälla. Det innebär i de flesta fall att man ska utföra aktiviteter för ofta och att innehållet per tillfälle är för omfattande. Det här skapar en massa, till stora delar onödiga aktiviteter som efter ett tag är en del av vardagen och genererar höga kostnader.
Två huvudgrupper inom det Förebyggande Underhållet
Förebyggande underhåll delas in i två grupper, förutbestämt underhåll och tillståndsbaserat underhåll. Förutbestämt underhåll handlar om att underhålla en utrustning enligt tidsintervaller, det som även kallas för kalenderbaserat FU.
Tillståndsbaserat underhåll handlar om maskinens tillstånd för att leverera krävd funktion. Det finns flera felindikationer som kan användas vid övervakning av en enhet, t.ex. vibrationer i lager, partiklar i växellådsolja eller lagerfetter, förhöjd temperatur, effektförbrukning. Nu gör dessutom Machine Learning modeller ett starkt intåg där helt nya effektiviseringsmöjligheter öppnar sig.
Förutbestämt och tillståndsbaserat underhåll kan med fördel kombineras för att skapa ett effektivt förebyggande underhåll. Periodiska utbyten i kombination med övervakning av komponenters egenskaper och att insatserna bestäms utifrån tillståndet.
För att kunna mäta effekten av FU måste vi ha tillgång till fakta
Eftersom vi är överens om att FU är en avgörande faktor för att reducera produktion- och underhållskostnader och öka graden av tillgänglighet på anläggningen så måste vi arbeta med optimeringen av vårt FU. För att kunna mäta effekten är det nödvändigt med en väl fungerande process för FU som säkerställer att vi skapar rätt data och säkerställer rätt resurser för att kunna bedriva en effektiv FU-verksamhet som skapar hög tillgänglighet.
Det är också en given förutsättning att man har ett väl fungerande underhållssystem som stödjer FU-processen och underlättar återrapporteringen av arbetet. Samtidigt som det skapar kvalitativ data för att analysera effekterna av det förebyggande underhållet.
Vi återkommer mer om just denna delen i vårt nästa inlägg.
Har ni frågor eller synpunkter är ni så klart välkomna att höra av er till undertecknad.
Mats Eliasson
[email protected]
Mobil: 0703779090